Det var inte med lätta kliv jag steg utanför garage-porten i morse för att cykla ca 1 timme till söndags simningen.
Men jag hade bestämt mig så det var bara att cykla i väg och det var tur att jag hade en tid att passa annars hade jag aldrig kommit ut. Och egentligen var vädret inte så illa, det är oftast värre när ma när inne och ser ut. När man väl är ute och rör på sig känns det oftast bättre och inte alls så farligt. Precis så var det idag för mig.
För det regnade och blåste rejält, regnet var värst, då blåsten höll på att ge sig.
Det var inte regnpölar som jag cyklade över utan vattenhinder det vill säga att på en del ställen det vatten över hela vägen. Så det var bara att hålla upp fötterna och hoppas man skulle komma igenom dem. 
Väl framme i Fjärås och simhallen kunde jag vrida ur mina handskar. 
Som ytterplagg hade jag goretex jacka och byxor, så under dem var jag torr ( om man inte räkna med svett) vilka är guld värd i regn och blåste, de håller verkligen mot de flesta oväder.
Det var också varmt ute ca 10 grader så jag blev aldrig kall.
Och jag skulle ju simma så jag blev ju bara blötare. Det jobbiga i ett sånt här läge är att ta på sig sina halvblöta kläder igen och cykla hem...
Men har man cykla någonstans måste man ju också cykla hem finns ju inte så många val.

Igår körde jag Herkules KM i duathlon. Löpningen var helt ok då vi sprang på asfalt samt elljusspår. Lite värre var det för mig på cyklingen då det var mtb och på sina partier rätt tekniskt. Så det blev många av och på cykeln samt löpning med cykel genom stora, djupa lerpölar och diken.
Har träningsvärk idag i bröstmusklerna. Måste ha något med mtb-cyklingen att göra. Antingen att jag höll krampaktigt i styret eller att jag sprang och drog cykeln där det var lite bökigt. Jag vet inte.
Hur som helst var jag ialla fall inte lerig i ansiktet när jag kom i mål, vilket man inte kan säga om martin som var helt grå/brun av all lera som sprutat upp från hans cykel när han cyklade. Jag däremot sprang där det var lera så det var bara min strumpor och skor som blev skitiga.
Jag är inte så bra eller van på att cykla obanat. Och blir inte bättre på det genom att bara cykla ett par gånger per år.
Tur att det är på asfalt jag ska cykla på i Florida:)
och hur kul är det när några som är ute och tränar kommer i fatt en i skogen och säger att man inte behöver flytta på sig och man kan ta det lugnt för att de bara är ute och tränar när man själv tävlar och tar i för fullt?!
Hur som helst var det bra att få en riktig genomkörare innan Florida, och det är kul att tävla!