Idag har det inte varit min dag, inte än så länge iallafall.
Eller så farligt har det inte varit.
Igårkväll så skruvade jag ihop min cykel, eftersom jag tänkte cykla till jobbet idag för att efter jobbet kunna cykla lite längre.
Men så i morse när jag var klaroch skulle fara, och tog på mig cykelskorna så gjorde det jätte ont i mina stortår. Så det var bara att ta av sig cykelskorna och ta på sig vanliga skor och cykla iväg med min fina cykel med cykelkorg.
Blev lite ledsen att jag inte kunde ha cykelskorna på mig men men.
När jag sedan på jobbet skulle äta min medhavda ugnspannkaka, gick det inte så bra. Eftersom jag imorse istället hade lagt ner skinkpaketet i väskan.
Klantigt, ja!
Så när jag skulle cykla hem på jobbet och går ut till min låsta cykel upptäckr jag att jag inte har med mig någon cykelnyckel!
Eftersom jag i morse hade tänkt ta racercykeln hade jag bara med garagenyckeln.

Roligt!
Jobbar bara 13 km hemifrån, och Martin är på väg hem från Kina!
Men som tur var fick jag skjuts av en jobbarkompis till bussen. Så jag fick helt enkelt ta bussen hem. För första gången sen jag började jobba där jag jobbar nu dvs tre och ett halvt år.
Som tur var hittade jag en buss som gick nästan direkt hem, det var bra!
Så idag har jag inte heller tränat.
Ska simma lite ikväll.
Imorgon blir det lite jogging, om tårna vill.
Sedan Favoritens triathlon på lördag.

Idag har jag jobbat och simmat!
Fast jag simmade "bara" 1000 meter men det var skönt att röra lite på musklerna. Har varit väldigt trött och stel på framsidan av låren. Men jag cyklade till Åby (simhallen) och simmade lugnt, och sedan cyklade jag hem. Och nu känns det lite bättre. Och jag kände med en gång när jag satt mig på cyklen att det var inte i cykelmusklerna som jag var trött i.
Sen var det väldigt kul att träffa mina simkompisar igen, och prata! Det var det bästa av allt!

På fredag bär det av till Stockholm. Ska vara med på Tenant och Partner Favoriten Triathlon.
Ska bli roligt eftersom det blir ett bra startfält och många som jag känner ska vara med.
Formen är ju egentligen bra, men vi får se vad benen säger om att tävla så när inpå tävlingen i Zofingen.
Fast det är "bara" en sprint, dvs 750 m simning, 20 km cykel och 5 km löpning.
Så det är väl bara att bita ihop och köra?!

Jag blir så glad när jag läser alla kommentarer på min blogg!
Tack! Tack! Tack!
Jätte kul att läsa!

Nu är jag och min cykel hemma igen.
Mina ben, speciellt låren, på framsidan är trötta ja jätte trötta, men nöjda.
Kanske inte över den sista löpningen men med allt annat.
Och jag tog mig trots en dålig löpning mig fram fort. Om man ser på den totala tiden.
Så jag är nöjd. Jätte nöjd!

Igar kom jag överraskade tvaa pa Powerman Long Distance Duathlon World Championship i Zofingen.
Starten gick kl. 8.00 Vi började med att springa 10 km. Jag lag med i första klungan tillsammans med 3-4 andra tjejer. I ledningen var redan här Erica Csomor, hon hade innan loppet vunnit här tre ganger.
Löpningen var kuperade började med en lang uppförsbacke, sedan var det lite platt innan det gick nedför. Ett varva var 5 km sa vi sprang tva varv.
Ut pa cykeln var jag trea. Cyklingen var ocksa valdigt kuperad. Vi cyklade pa en varvabana pa 50 km som vi cyklade tre varv.
Det började platt, sedan var det uppför, sedan nedför innan den langa uppförsbacken kom. Och den var tuff. Sedan blev det nedför igen, första biten var lite knixig da det var lite kurvif. Sedan blev vägen "rakare", men det var nedför iallafall. Sedan kom en kortare backe innan det var nedför igen innan man kom in i Zofingen igen för varvning.
Jag kom i kapp andra tjejen snabb, och cyklade förbi henne. Erica kom jag ikapp i den langa uppförsbacken pa första varvet. 
Hon sa till mig att ta de lugnt. Men min taktik var att försöka cykla sa fort jag kunde, eftersom jag sag det som min enda chans att placera mig bra.
Sagt och gjort sa fortsatte jag att trycka pa bra. Erica hängde pa mig. Hon cyklade ocksa om mig precis innan toppen av backen. Sedan försökte, med gott resultat hänga pa henne i det slingriga partiet nedför.
Sedan när det blev enligt mig iallafall lättare nedför, kunde jag cykla om henne igen. Sedan var jag i ledningen resten av cyklingen.
Erica släppte pa det andra varvet i den langa uppförsbacken.
Efter cyklingen var de sa dags att springa igen.
Vi sprang 7,5 km och vände, och sprang samma väg tillbaka, detta gjorde vi tva ganger alltsa sprang vi 30 km. Och det var inte platta enkla 30 km utan harda, väldigt kupernade 30 km. Och mina ben var sa trötta.
Efter 10 km sprang Erica om mig, hade inte en chans att haka pa. Jag försökte bara at mig framat.
Vilket jag med nöd och näppe lyckades med.
Men jag kom i mal och jag kom tvaa!!
àr supernöjd över min placering.
Jag är nöjd över min första löpning och självklart cyklingen, jag var snabbast dam, och det var bara tolv elitherrar som cyklade snabbare.
Men den sista löpningen gick inte bra, eller snabbt.
Fast den totala tiden var väldigt bra. Tredje bästa tiden pa denna bana. Rekord har Karin Thuring fran 2002. Näst bästa tid var Ericas tid igar och tredje basta ar min!
Jag är verkligen gald att jag lyckades springa bra pa första löpningen och cykla bra eftersom jag känt  mig seg hela sommaren.
Men jag tror att de lossnade i Öresrum, pa den sista milen pa cyklingen. Sa det känns super bra.
Maste fa skryta lite, jag ar stolt. Erica berömde mig och tackde mig i sitt segertal pa prisutdelning och avslutningsfesten igarkväll (efter loppetsa hon et till mig ocksa).
Hon blev lite överraskde när jag kom och cyklade om henne, men hon tyckte att det var bra eftersom da var hon tvungen att ta i extra mycket för att inte slappa iväg mig för langt. Hade jag inte cyklat om henne hade hon enligt henne själv fortsatt cykla i sin lunk, utan att pressa sig själv speciellt hart.
Det var kul att höra.
Sen maste jag tacka min homestay familj, Patrick och Barbara allt. Inte för att de kan svenska men iallafall. De var sa snalla och hjäslpsamma. Igar hjälpte de ocksa till med att langa dricka till mig under löpningen. Jag tror att de blev minst lika gald över min andra plats som jagsjälv belv. Skoj!

Nu ska jag försöka packa ihop min cykel. Har ett par timmar pa mig sa jag borde lyckas.

Resultaten finns här:
http://services.datasport.com/2007/tri/zofingen/

Nu är jag redo inför morgondagens tävling.
Dagen har hitills iallafall varit lugn.
Sett pa eftersändningar fran friidrotts-VM.
Varit pa race-briefing, och det bästa av allt, jag har varit med min cykel till Bike-doctor. Sa nu vet jag att min cykel är redo. "bike-doctorn" kollade alla skruvar, ställde in växlarna, kollade bromsarna, kändes väldigt bra. Den verkade vara i trim.
Nu hoppas jag bara att jag ska vara det imorgon med.
Har sett ett par av mina konkurrenter, bland annat Erica Csomor som har vunnit denna tävling tre ar i rad.....
Min taktik är, att jag försöker ta det "lugnt" pa första löpningen över 10 km. Sedan maste jag cykla sa fort jag kan, far att sedan orka springa de 30 km som tävlingen avsluts med.
Vi far se. Vet inte om jag kommer hinna/orka skriva om tävlingen imorgon, söndag annars blir det pa mandag.
Min rosa rosa cykel väcker verkligen uppmärksamhet. Idag när jag hade med dem till race-briefingen, för att jag skulle till bike-doctorn i samband med detta sa var det inte bara en  som kollade pa den....
Lite jobbigt men jag börjar bli van. Kan ju in gömma den.
Även om jag försköte idag. Jag ställde nämligen in den pa en cykelförvaring när jag skulle äta.
Hall gärna tummarna för mig imorgon, startar kl. 8.00

Ikväll har vi varit pa invigning och pastparty.
Alla favoriter i dam och herrklassen fick ga upp pa scenen, och där fick alla nagra fragor de skulle svara pa. Jag svarade kort eftersom jag inte gillar att prata engelska och ännu mindre när de är en hel massa som sitter o lyssnar. Det konstiga var att fast jag svarade kort sa när han som itervjuvade mig skule oversäta det till tyska pratade han en massa...
Ser mig själv inte som en favorit, men jag hoppas att jag kan göra ett bra lopp, sa far vi se hur langt de räcker.
Jag har nummer 7.

Maste berätta om en rolig sak som vi sag idag när vi cyklade. Det var varmt ute och solen gasade. Men tävlingens enda kenyan tyckte att det var kallt, tror jag iallaall, eftersom han cyklade i langärmat och vinter handskar.
Lite roligt att se.

Här i Zofingen är det verkligen sommar idag, solen skiner och det är 24-25 grader ute. Härligt. Och det ser fortfarande ut som att vädret kommer att halla i sig till pa söndag när tävlingen gar.
Idag skruvade jag ihop det sista pa min cykel sedan cyklade jag tillsammans med de jag bor med ett varv ( 5mil) pa cykelbanan. Den var jatte fin.
Det var ett par backar, bade upp och ner men helt ok.
Jag gillade den. Var lite feg i en nedförsbacke som hade ett par svängar men det känns bra att jag cyklat hela varvet inför söndag.
Nu har vi varit och ätit lunch, och nu ska jag vila.
I kväll är det invigning och pastaparty.
Imorgon ska jag putsa pa min cykel och ga pa tävlingsmöte.
Och självklart ladda inför söndagen.
Fast nu behöver jag iallafall inte vara nervös för nedförsbackarna pa cykeln, för det var inte sa farliga!

Nu ar jag pa plats i Zofingen. Har fatt min cykel, och den verkar helt ok efter resan. Jag har inte hunnit satta ihop den riktigt an, ska gora klart det imorgon. Men jag tror att den ska funka.
Solen skiner coh det ar varmt ute. Verkar som om det kommer att bli fint vader pa lordag ocksa. Skont. Det har tydligen regnat de senaste aren sa jag tycker det kanns bra att det ska bli fint vader i ar.
Jag bor hemma hos Patrick och Barbara, bara en kilometer fran tavlingscentrum. Allt ar toppen, bara jag far ihop min cykel imorgon, och den fungerar som den ska!